Helsingefår, Dala-pälsfår och Värmlandsfår

Här kommer en liten rad om alla de olika allmogefåren, lite för att jag vill visa bilder på hur söta de är, och för jag även vill skriva om deras ullegenskaper Jag vet inte hur vanligt det är att hitta allmogeull i garnaffärer, men det är intressant ändå!  Det finns ju som sagt (i tidigare inlägg) ett helt gäng olika fårraser som alla samlas under ”allmogefår- rubriken” men jag börjar med tre utav dom.

 

helsingebagge helsingelamm-2 helsingetacka

Helsingefåren är ofta mycket trevliga och tillgivna mot sina ägare, men är avvaktande mot främlingar. De gillar framförallt slybete och är därför mycket passande som landskapsvårdare på kalhyggen och skogsbeten.

Deras färg har lika stor variation som deras ull. De flesta har svart färg som ofta bleks på sidorna, men de kan lika väl vara grå, bruna och nästan helt vita. De är vanligt att de har bläs eller pandateckning de är även vanligt att de har andra former av teckning såsom mjölmule, ögonfläckar och grävlingsteckning.

Ullen går mycket bra att spinna eller tova, det kan vara lik finull, men oftast av ryatyp eller gobeläng. Det kan även finnas olika typer av ull på samma får.

dalapalsbagge dalapalslamm dalapalstacka

Dala-Pälsfår är mycket lika Helsingefåren på många vis. Ullen kan vara allt från finull till rya, men ryatypen överväger. Den är inte enhetlig på kroppen och det kan finnas både finull, gobeläng och rya på samma får (det är typiskt för allmogefår). Ryatypen är lång, vågig eller rak med mjuk bottenull.

De är likt Helsingefråren starkt anknutna till sina ägare men misstänksamma mot främlingar, en kan säga att det är ett typiskt beteende för ett ”fädbodjur”. De har starka flockdjursbeteenden vilket innebär att de har en ledartacka med hög rang och en ”vaktmästartacka med låg rang i flocken.

varmlandsbagge varmlandslamm varmlandstacka

Värmlandsfår har även dem varierande färg och ull, de förekommer i alla färger Svarta, grå, bruna, beiga, vita och brokiga. Ullen varierar i typ från rya till gobeläng och finullstyp, men även så kallad vadmalsull är mycket vanlig. Den är ofta mycket finfibrig, lämpar sig väl till hantverk och är mycket lätt att spinna och tova Värmlandsfåren har en god flockkänsla och de blir ofta mycket trevliga och tama. De är duktiga betesdjur och äter gärna sly. Fåren passar bra i såväl små som stora besättningar.

Annonser

Författare: Garnmumriken

Hallå! Välkommen till min blogg! Just nu pluggar jag en Textilkurs på Universitetet i Umeå så min blogg kommer med stor sannolikhet handla en del om den, vad vi gör där, framsteg och bakslag. I vanliga fall (om en kan säga så) handlar bloggen mer om garn och stickning, men visst är det kul när en får bredda perspektiven! jag önskar dig trevlig och nördig läsning!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s