Tankar efter vandring

Nu sitter jag på det efterlängtade caféet efter vandringen och njuter av mjukt bröd med ost och kaffe! Riktigt kaffe (inte pulver kaffe) och riktigt och rent porslin! Det är fasiken ren lyx. Att få sitta i ett uppvärmt hus på en stol! Det går snabbt att vänja sig vid att vara utan vissa saker, som telefon och färsk mat (vi har alltså torkat mat för en vecka som vi har med oss), men det går lika snabbt att vänja sig vid att en åter har det att tillgå. Men dagarna då det fortfarande känns lyxigt är guld värda!
Jag tycker att det blir extra tydligt vad det är en värdesätter när en är ute på vandringstur. Det första vi gör efter att ha kommit in på fiket (som vi hänger på typ hela dan) är att kolla in mail, sms och sociala medier… Det är oftast en jäkla massa notiser, för att inse att typ 4 av de 50 notiserna faktiskt är värda min tid och engagemang. Det känns vettigt till en början att ”uppdatera” sig på vad som hänt sedan en stängde av telefonen. Det går dock rätt snabbt att bläddra sig igenom och hitta saker som faktiskt är nått att ha, sedan känns det bara som ett onödigt tidsfördriv, som bara slukar en och matar en med ”onödiga saker”. Jag menar, många lägger upp massa bra och tänkvärda saker, men det finns mycket som en bara kan bläddra förbi med. Det känns som onödigt att ens vara med på fb ibland. Jag har funderat på att gå ur många gånger, men jag har inte ”balls enough”…  Jag vet inte ens varför det skulle vara läskigt eller jobbigt att gå ur, det är bara det på ett himla märkligt sätt!

Medan det blir tydligt att det som faktiskt betyder något och känns extra viktigt efter en sådan här vecka är att umgås med de personer en älskar och ägna sig åt hantverk istället för massa sociala medier som oftast bara är stressande ändå. Det blir också tydligt att det finns massa brus i livet som tar kraft, tid och energi. Ute i naturen med allt avstängt märker en hur långt ett dygn egentligen är, det som kan upplevas vara så kort annars. Det får mig att fundera på hur jag egentligen spenderar min tid och får mig att vilja vara mer effektiv och sparsam med den. Man skall göra saker som är rogivande, roliga, viktiga, nödvändiga och som ger en någonting med sin tid!


Avslutningsvis: en fors, längre upp är det ett fantastiskt vattenfall! Vi gick förbi där igår, det hade vart rätt tradigt väder hela dan, sedan kommer det här! Vilken kraft i forsen och vilken vacker miljö!😍 svårfångat på bild såklart…

Annonser

Författare: Garnmumriken

Hallå! Välkommen till min blogg! Just nu pluggar jag en Textilkurs på Universitetet i Umeå så min blogg kommer med stor sannolikhet handla en del om den, vad vi gör där, framsteg och bakslag. I vanliga fall (om en kan säga så) handlar bloggen mer om garn och stickning, men visst är det kul när en får bredda perspektiven! jag önskar dig trevlig och nördig läsning!

3 thoughts on “Tankar efter vandring”

  1. Här har du en som aldrig börjat med fb eller några andra socialamedier (förutom min blogg) och som njuter av att välja själv vad som ska uppta min tid 😊 Naturen är fantastisk och hur mycket jag än älskar känslan inne i en skog så är vatten, och då speciellt forsande vatten, något alldeles extra. Det är magiskt. Jag har sett fall påsläpp här i Trollhättan otaliga gånger men tycker alltid det är lika speciellt var gång. Har varit vid Tennforsen några gånger och jag liksom fastnar där nedanför forsen. Ljudet, kraften och skådespelet får mig att glömma tid och rum.

    Liked by 1 person

    1. Det låter hälsosamt! Ah, skulle aldrig börjat, det känns som att det är svårare att sluta än att aldrig börja med sociala medier, men jag har kanske fel… Minns att jag gick med bara för att en jag kände hade fb och sa att det var kul. Men då hade jag egentligen ingen större lust…
      Ja verkligen! Forsande vatten är något extra! Kan du känna samma tillfredsställelse vid havet? Eller är det älvar och fall mm som är grejen? Jag känner att havet kan bli lite tråkigt, medan fall och vatten i anslutning till skog är den ultimata kombon!😊

      Gilla

      1. Ahh, att sitta på stranden (eller en klipphäll) när det stormar är inte så dumt. Känna hur vinden sliter i en samtidigt som man hör havet ryta är uppfriskande – som om ens bekymmer blåser ur en…

        Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s